Något jag alltid velat fota är hundarna i ett fält vid solnedgången, en sådan där varm solnedgång med många puffiga moln som ljuset studsar mot. Nu blev solnedgången lite av en flopp för fel moln drog in, fältet var inte heller helt vad jag önskat. Och hundarna tjurade och bråkade. Valpen förstod inte alls varför hon inte fick dra långa repor på åkern, Loke förstod inte varför vi stod stilla på en grusväg och blev förvirrad, Mide skötte sig finfint dock – men det där med svart hund och motljus… Att inspirationen uteblev helt hjälpte inte till förstås.
Ett par bilder blev det dock. Förhoppningsvis får jag till alla förhållanden vid ett annat tillfälle och kan testa igen.
Lilldåren.
Flocken Normal. De ville inte alls posera här, men eftersom det är så sällan jag tar bilder på alla tre samlade lägger jag upp den här ändå.
Speciellt Loke gör sig himla bra med solnedgångar, tycker jag. Hans färger passar toppen.
Efter försöken till gruppfoton, och innan dess försöken till individuella porträtt, gav jag upp helt och försökte fota utan hund. Det där med naturbilder behöver jag träna mer på, men jag gillar verkligen ljuset.
Vackert!!