Sena kvällsträningar

Både igår och idag har det fått bli sena kvällsträningar, det är så väldigt varmt på dagen. Misstänker att det kommer bli många fler sena kvällar den här sommaren, vilket är helt okej med mig – min favorittid på dygnet är definitivt kvällen och skymningen.

En dag efter MTB-Vättern blev jag superdäckad i influensa eller liknande, två veckor tog det innan jag började bli mig själv igen. Men hostan och tröttheten är fortfarande kvar. Som tur är har jag kunnat simma Mide en hel del ändå, inte helt optimalt men bättre än ingen träning alls för henne. Den här veckan börjar det kännas bättre dock, nu hostar jag inte längre sönder halsen och lungorna på nätterna…

Igår blev det en 5,5km dw-runda för Mide vid torpet, inte så mycket i tyngd ännu dock. Mide tyckte nog det var himla roligt för hon pinnade på som bara den; märks verkligen att hon är en hund som behöver få jobba fysiskt. Efter det gick vi till sjön och simmade 30min, vilket blev 1km enligt klockan. Simningen har verkligen gått fort framåt den här säsongen – så kul! Till sist gick vi 9km i skogen för att Loke även skulle få rusa av sig, Mide rusade förstås även hon.

Idag blev det lite agility för dårarna. Loke sprang en bana på runt 15 hinder, med bommar på marken förstås, men sedan verkade han bli lite trött. Vet inte om det är hjärtat eller bara gårdagens påhitt som satt kvar. Niara var riktigt duktig, hon är så himla häftig; tar stort ansvar för träningen och är supernoga samtidigt som hon öser för fullt. Mide blir smått tokig när hon ser Niara köra så när det var dags för hennes tur var hon fullkomligen galen. Märks att hon börjar orka mer och mer dock.

Efter agility tog vi en promenad på 1h45min så dårarna fick ösa ur sig ännu mer energi, väldigt välbehövligt för både Niara och Mide. Loke gick dock på halvfart, busade en hel del men lite mindre än vanligt. Hoppas att det bara är något tillfälligt.

Till sist tog Mide och jag en kort löprunda, med betoning på kort – bara 2km. Men det är mer än vad jag sprungit på en hel månad, helt smärtfritt var det inte för lungorna men det gick över förväntan. Mide var dock helt galen, jösses. Hon satte av i 3:20-tempo och försökte febrilt dra mig framåt och få mig att hänga på. Vi kompromissade om 4:20 istället och en gång kopplade jag loss henne så jag kunde jogga och hosta lite. Fina skrutthund ❤

Dårarna på dagens promenad. Det ser lite brutalt ut kanske men de är så fina med varandra, speciellt Niara har blivit mycket bättre på det där med vett och etikett.

Stordåren ❤