Kolmårdenskogarna

So let the wind blow us
To wherever it says
We are supposed to go

En dag blev jag sugen på att tälta en natt i Kolmården, sagt och gjort, vi packade lite grejer och prickade sedan in två dagar när det inte skulle regna. En kortare runda fick det blir då jag inte varit alltför pigg senaste tiden, men Mide och jag fick en fantastisk tur. Halva gick på östgötaleden och andra halvan på sörmlandsleden. Underbar natur! När vi inte hamnade mitt i risiga kalhyggen där leden blivit förstörd, vill säga. Men det är inte värre än att kolla på kartan en gång extra.

Mison höll koll på sin matte hela tiden.

Lite till får vi vänta på blåbären. Jag äter dock inte de blåa bären, Mide vet jag inte. Smultron, hallon och jordgubbar gillar hon, speciellt smultron är hon lite smått tokig i.

Lummiga, fina skogar i Kolmården. Rekommenderas varmt!

Näääära ska det vara.

Vi passerade Jungfrukällan, en offerkälla, vad den använts till är inte längre känt. Den är dock gjord av människor och består av ett stor klippblock som vilar på tre punkter, kanterna och öppningarna har täppts igen för att endast släppa igenom en strimma ljus. En strimma ljus som enbart träffar den ditlagda, välvda stenen.

Jag önskar att lukter kunde förmedlas med bilder, det finns så många underbara dofter i skogen. Här blommande skvattram.

Välmarkerad och tydlig stig. Det var väldigt enkelt att hitta, välmarkerat i princip överallt.

Mide hjälpte förstås till med att visa vägen. Hon är det perfekta tursällskapet, klagar aldrig och gör som jag gör. Hon är nöjd bara vi är tillsammans. Jag är nöjd bara vi är tillsammans.

Dags för lunch!

Mide älskar tältet och vet precis vad som väntar när det kommer fram.

Bland det absolut mysigaste som finns är att få krypa in i tältet och ta en powernap med vovven (som självklart snor sovsäcken). Under hela kvällen och natten hörde vi storlommens karakteristiska läte eka över sjön.

Andra dagen gick vi till ett fantastiskt rastställe, där stannade vi länge och njöt av fridfullheten.

Sjön kluckade, solen värmde, Mide nedanför, bok på plattan, Joshua Radin och Lord Huron i ett öra. Vad mer kan behövas?

Mide lade sig strategiskt nära sjön, när hon blev varm gled hon ner i sjön och simmade några varv, därefter kom hon och lade sig igen. Upprepades vid behov.