Skidåkning

Snön kom igen och jag kunde inte bara sitta och titta på den, trots att det är runt nollan och tung kramsnö. På med skidorna och ut! Att jag sedan, fortfarande, inte kan åka skidor blev en liten obetydlig detalj i sammanhanget 😉 Hundarna var lite smått galna (vad annars?) och jag stöp mest i backen. Det där med att svänga är en hel vetenskap, iaf i den hastighet som vovvarna vill hålla. Himla roligt hade vi iaf! 7,5 km drog de mig, finaste fyrbenta! Tungt var det dessutom, kramsnö och knappt några spår.

Under sista kilometern var de faktiskt väldigt lugna, bra tempo för mig alltså. Inte för att jag lyckades hålla mig upprätt ändå.

Fördelen med att trilla på skidor, gentemot att trilla på cykel, är att det inte blir så mycket blåmärken eller sår 😉

Vi promenerade en del också, och efter 2,5 timme ute i kramsnö hittade jag inte en enda snökocka på Mide. Helt fantastiskt! (skymning, därav bildkvaliteten)