Jag tycker det är väldigt tröttsamt och tråkigt att bara stå och skicka Mide på olika hinder hela tiden, men för att vi ska komma någonstans med den där lilla grejen som kallas handling i agility så måste vi ju träna på att läsa av varandra. Så den senaste tiden har vi hoppat runt på olika stenar ute i skogen, samtidigt som jag armviftar förstås. Mest är det väl Mide som har hoppat dock, jag har mest tagit småskutt i ivriga och energiska försöka att få Mide att förstå att det är på stenen man ska titta, inte på marken under mina fötter.
Om det fungerar? Tja, upp på stenarna kommer hon till slut, men jag vet inte om det är för att jag armviftar eller för att Mide bara testar lite olika saker och förr eller senare faller tillbaka på sina bergshunds-gener. Väldigt roligt har vi iaf när vi skuttar runt på stenar ute i skogen! 🙂
Det är verkligen en träning som ger resultat! Fala och Grimm lärde sig snabbt att hoppa upp på närmaste hinder ger en belöning 🙂