Mätträning

Eftersom Mide snart fyller agilitymyndig så har vi den senaste tiden tränat en hel del på att mäta, och i helgen som var fick jag låna hem en riktig mättsticka från Åsa. Vi har tränat en hel del med tumstock och det klarar hon fint, mättstickan tycker hon är lite konstig. Men nu i helgen provade jag att bara mäta henne rakt upp och ner, utan krusiduller och lock och pock, och det gick bra faktiskt! Jag kunde ändra hennes ben och pilla och sådär utan att hon blev lite misstänksam, och hon stod avslappnat. Men det gäller att hon står på ett särskilt vis, minsta lilla hon spänner sig så åker skulderbladen upp och hon blir genast någon cm högre. Och så mycket marginal har hon inte att hon kan bli en cm högre…

Igår hade vi en liten mätstund med unghundarna efter agilityträningen. Vi tog det på parkeringen och jag ville kolla om Mide skulle klara att stå avslappnat där, men det gjorde hon inte riktigt, vilket inte förvånar mig heller. Men det hade varit himla smidigt om man hade kunnat mäta in henne efter en träning. Men jag har nog kommit på en plan inför mätningen som borde få henne rätt mjuk och mör i kroppen 😉

Fala ligger snett bakom mig och Mide vill till henne, men vågar inte riktigt eftersom Fala vaktar sitt tuggben. Egentligen är hon inte så plågad när vi mäter 😉 (Och för övrigt fick jag henne till 44,5 när hon står såhär)