Efter helgens tävling så har jag blivit väldigt pepp på Mides agilityträning, dessutom verkar hennes huvud ha kommit tillbaka lite. Så idag tog vi ett pass med slalom där jag körde ihop kanalen helt, några bågar i mitten tog jag bort också. De senaste gångerna när vi har kört har hon mest bara varit fladdrig och frustrationsskällt, inte så roliga träningspass alltså… Men idag tog hon med sig huvudet också och tog slalomet superbra! Det var inga problem alls med helt hopkörd kanal, hon körde enbens-tekniken då med! 🙂 Nu har vi rätt mycket träning kvar innan det sitter helt dock, måste jobba lite mer med olika ingångar med stängd kanal, lägga på lite störningar, och att jag springer runt och viftar och kastar grejer, och så måste vi förstås ta bort alla bågar 😉
Nu är det egentligen bara kontaktfälten till balansen vi skulle behöva börja med, men det tar vi senare… Kanske kan satsa på något sånt här så länge? 😉
Gungan började vi banga för ett bra tag sedan och den tycker hon är superrolig. Men det känns som att vi har kommit en bit på vägen med agilityn nu 🙂 De resterande hindrena är ju inte svåra och tar ju inte lång tid att lära in. Det vi måste träna på dock är den där jäkla mätningen… En av tävlingarna som Mide är anmäld till är nämligen officiell, det går rätt bra om det är jag som mäter henne och vi är här hemma, men det är ju inte jag som kommer mäta henne.
Häromdagen såg jag att Åtvidaberg ska ha sin cup ändå, problemet är bara datumen, de är 24/5, 31/5 och 7/6. Mide blir 18 månader den 3/6 😦 Sista tillfället kan vi vara med på, med de andra två går inte, jag ska nog mejla och fråga om vi inte kan få vara med den 31:e ändå. Det är fyra dagar innan hon blir 18. Dessutom är det en officiell i Vadstena den 2/6, den missar vi också. Efter den är det Kanonsabotören. Skulle vara så grymt bra att kunna åka på små tävlingar och bara miljöträna, gå in på banan, köra ett par hinder/en raksträcka, belöna och gå ut. Tror det skulle vara väldigt nyttigt för Mide.